funderingar och ord från en förvirrad själ.

jag fällde tårar under min födelsedag även fast den var den bästa hittills, nyåret var inte nära på så magiskt som man av någon anledning alltid tror det ska vara, jag har umgåtts med vänner - inte så ofta som jag egentligen behöver men, besökt umeå tillsammans med andreas, avslutat tiden hos min psykolog för hon tycker att jag är så stark i mig själv, vart på fest och brutit ihop ett antal gånger. och allt det här under tiden som jag nästan inte alls lämnat några avtryck här.
 
16/1/2016 en magisk vintermorgon.
 
trycker på "nytt inlägg" och börjar skriva men redan efter tre ord tar det slut. jag har så många tankar just nu kring bloggandet, sociala medier, min relation till dem och så vidare. jag vill lägga ner hela alltihop. ta bort alla konton. vill sluta jämföra mig, vill sluta veta vad alla andra har för sig utan att jag ens träffat dem på en månad eller två, vill inte att de ska veta vad jag gjort eller hur jag mår utan att själv ha ställt frågan på en månad eller två. jag vill ha ett liv utanför alla dessa sociala medier, nåt att prata om då man träffas utan att meningen "jo, jag såg det på instagram/snapchat" kommer in, och fler än en gång till och med.
 
ja, jag har skärt ner något otroligt på allting. apparna finns inte på min mobil tjugofyrasju. jag vill minska på min skärmtid, vill bli närvarande i allt det som händer runt omkring mig just nu i detta tillfälle - sluta slösurfa för i helvete. jag vill skriva dikter och noveller, måla, läsa en bok, gå ut på en promenad - ja, allt sådant jag inte känner att jag har tid för. jag vet att jag mår bättre och skulle må bättre av att minska ännu mera på det, säkerligen alla andra också men det är inte något jag blandar mig i. det här är ju ett ämne jag tagit upp på bloggen förr men det känns så himla mycket mera aktuellt nu. speciellt bloggandet. jag har inte funnit någon motivation till det den senaste tiden, det väcker bara känslor och frågor. det är på något sätt skrämmande hur jag spiller ut min själ i ord här helt offentligt utan att jag har någon aning om vem som egentligen läser dem. jag frågar mig varför jag gör det, måste jag göra det, vem gör jag det för, vad är poängen? ja, jag har tankar om att sluta blogga, stänga ner alektopaten och avsluta det "intresse" jag haft i sju år nu.
 
3/1/2016 vardagsguldkorn.
9/1/2016 umeåresan med andreas.
 
klart jag vet att mycket av mitt bloggande handlar om att få skriva av mig, dela med mig av tankar och reflektioner, att ha någon sorts dagbok för mig själv att kunna se tillbaka på senare, och att få uttrycka mig själv och någon slags kreativitet. så något val har jag ännu inte gjort alltså, men det kommer troligen eka tomt här mycket mera än det vanligtvis gjort från och med nu. gissar jag på i alla fall.
 
jag måste "finna mig själv" eller något sådant klyschigt. jag måste påriktigt sluta jämföra mig, måste sluta leta efter bekräftelse och bevisa någonting för alla andra. jag måste förstå att det finns så mycket viktigare saker i livet än uppmuntrande kommentarer om mitt utseende och gillningar, att jag inte behöver dem. man måste ju kunna lägga upp någonting på instagram utan att känna allt det där. jag behöver självförtroende helt enkelt. jag behöver tid för mig själv, andra och livet. måste bygga och jobba på mig själv. det är mycket som händer nu i livet, det har varit något otroligt tungt, jag har fällt så många tårar, gjort så många misstag, brutit ihop, fått återfall och tänkt så många skadliga tankar. "jag är obetydlig, allt jag gör är helt obetydelsefullt och om jag försvann skulle det knappt märkas", "jag är självisk","ingen vill umgås med mig, jag kommer förlora alla mina vänner, de undviker mig, de tycker egentligen inte om mig, jag är det svarta fåret" och så vidare och så vidare. just nu har jag kört in på vägen mot rätt diagnos och därav också förhoppningsvis rätt medicin och hjälp. och tills dess så måste jag bara ta avstånd, ägna mig åt sånt jag mår bra av och människor jag mår bra av, jag måste ta hand om mig själv, kämpa och tro på att det här snart är över. så, med det sagt så antar jag att vi hörs ute i vimlet och kanske här nån gång igen. kanske imorgon, kanske om ett år.
kärlek natalie.

om året som gått och året som kommer.

eftersom att vi nyss precis fått välkomna in det nya året och för att jag älskar listor så fixade jag ihop en nyårslista med frågor som är lånade lite här och där ifrån (bilderna är inte heller mina utan alla är från pinterest). men alltså något litet kul bara som troligen var roligare att fylla i denna lördagsmorgon än den är att läsa, men vi kör på ändå. och förresten, gott nytt år alla ni fina! önskar att tvåtusensexton ska bli bättre på alla sätt och vis, att det ska bli ditt år.
 
 
gjorde du något 2015 som du aldrig gjort förut?
tatuerade mig, gick på gym, hängde på bar, var på läger, lärde mig åka longboard och att testade köra bil
 
vilket datum från året kommer du alltid att minnas?
den sextonde maj. det var då min kära andreas frågade ut mig för första gången och det var kanske inte just där vår historia började men i alla fall där det vi har idag började. vi var ut och körde hela natten, fast klockan var fem på morgonen var jag inte det minsta trött utan skulle ha kunnat fortsätta länge till. jag var så pirrig och ivrig att lära känna honom, öste frågor över honom och beundrade hur vacker och fin han var
 
vad var din största framgång i år?
på gränsen projektet, att få sommarjobb på abc (kommer se bra ut på min cv) och det initiativ jag tagit som lett till att jag träffat många nya människor och kommit dem närmre
 
vad spenderade du mest pengar på?
förutom hyra och mat så kanske välgörenhet och presenter faktiskt
 
vilka låtar kommer alltid påminna dig om 2015? 
ulrik munther med ditt andetag, håkan hellström med shelley, bring me the horizon med can you feel my heart, hillsong united med here now och elliott smith med between the bars bland många andra
 
var du gladare eller ledsnare jämfört med tidigare år?
trots att det varit tungt så måste jag ändå säga gladare
 
ditt bästa minne från 2015?
som svar på den här frågan tänker jag faktiskt skicka är vidare till den här delen av bloggen, där har ni allt
 
vad önskar du att du gjort mer?
lyssnat, tagit det lugnt, skrivit och umgåts med vänner
 
hur utvecklades du personligen under året?
enligt mamma är jag en mycket positivare människa nu och själv tycker jag att jag blivit psykiskt starkare, mognare, mera ödmjuk och givmild faktiskt
 
den bästa boken du läste?
det måste väl nog vara the other hand av chris cleave som vi läste i engelskan men också paper towns av john green och fågeln som vrider upp världen av haruki murakami
 
 
den maträtt du åt oftast? 
pasta med örtsås sorgligt nog, haha
 
vad slösade du mest tid på?
att älta och stressa - oftast så onödig grej att göra
 
vad är du redo att släppa taget om det här året?
mitt självskadebeteende, helt klart. men också kanske mina ångestattacker och mitt förflutna vill jag väldigt gärna även släppa taget om nu, jag jobbar på det
 
vad gjorde du på din födelsedag?
vaknade upp i kristinestad och fick ett rörande brev av mamma innan jag och andreas satte oss i bilen upp till vasa. väl där så tatuerade jag mig och mot kvällen träffade jag upp elin för en drink och god mat på amarillo. kvällen avslutades med ett andra glas på little pub dit också andreas kom, mannen som jag senare somnade intill
 
finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
ja - jag själv och en total förändring av mina tankar, jag borde ha tagit hand om mitt psyke bättre. mindfulness behövdes det verkligen mycket mera av. men vi kör på det nu tvåtusensexton istället
 
vad fick dig att må bra?
mina vänner, andreas och gud
 
en eller två saker du vill lära dig under det kommande året?
yoga och att älska mig själv, alla andra och livet
 
hur vill du att ditt liv ska se ut vid den här tidpunkten nästa år?
familjen och vännerna i behåll, andreas i min hand, några fler tatueringar på kroppen, en mera erfarnare och närvarande natalie som gått framåt i sitt skrivande och en känsla av att jag kommer klara av studenten
kärlek natalie.
RSS 2.0