hurts - rolling stone.

nittonde augusti tvåtusenfemton. här sitter jag och pustar ut. det är första kvällen sen jag började skolan som jag fått kryssa av den sista punkten på att-göra-listan innan det blivit mörkt därute. ben howard spelas på vinylspelaren medan jag sitter i sängen och dricker te ur mon amie koppen. fingrarna flyger över tangentbordet och fram kommer de tankar och känslor som inte min mun kunnat forma. tankar om att det i en bråkdels sekund kändes som att allt var som förut, men så kollar jag ut genom fönstret och inser att ingenting är som förut, det är inte ens längre samma utsikt jag ser. nej, för nu har jag flyttat och lämnat bakom mig min första lägenhet. där jag fann lycka och frihet, där jag för ett år sen satt och grät och tänkte "det här kommer aldrig att gå". men det gick.
 
läxor och uppgifter ska göras i flyttkaoset. jag vaknar upp av kyssar på pannan och till hans gröna ögon. jag träffar vänner så ofta det går. det blir mest ytligt för min del men vi äter gott, skrattar och hjälper varann igenom vardagen som tagit över. skolan har hållit på i en vecka nu men jag kan inte riktigt förstå det. jag är inställd på sommar ännu, äventyr och nätter som aldrig behöver ta slut. jag har ingen koncentration, ingen fokus på arbetet och ingen förståelse till vad jag egentligen gör. och på samma gång tar ångesten över. tänk om, tänk om, tänk om. tänk om jag inte klarar av gymnasiet? tänk om jag bara blir ännu en skattebetalande slav till detta samhälle, sitter och ler mot otrevliga kunder på jobbet jag hatar medan varken tid eller ork finns kvar för att upptäcka och uppleva? tänk om jag inte har något gott alls att ge den här världen? frågor som jag varken kan eller vill få svar på, allt dom ger mig är en molande huvudvärk.
 
men ändå så sitter jag här och tänker. tänker på att jag ännu en gång tappat livsuppfattningen, tappat bort mig själv. dagarna flyger förbi, jag stressar och undrar vad tid egentligen är och om den finns så var är den? jag glömmer bort vad jag själv säger, vad jag gör och även vad andra säger och gör. jag har glömt bort vem jag själv är, om hon jag tänker på när jag säger "mig själv" ens finns längre. jag är inte samma person som för ett år sen och jag känner mig inte som samma person som i våras - så vem är jag då? efter den här händelserika sommaren förändrades något, till det positiva eller negativa vet jag inte. jag bara flyter omkring och försöker klamra mig fast i något eller någon. men det finns ingen gravitation och vad hjälper det att få tag i något som flyter omkring lika mycket som en själv?
 
gör saker jag vet jag inte borde göra. röker en cigarett eller två, eller tre eller fyra. sover knappt, går runt ensam på stan en lördagsnatt och ser söndriga själar överallt men kollar bara på, vet inte hur jag ska hjälpa dem. jag smyger mig in på barer, yttrar ord jag inte borde använda, dricker några glas för mycket då jag egentligen inte borde dricka alls och missar söndagsgudstjänsten. tänker saker som man inte borde tänka. vad säger allt det här om mig då?
 
men vet ni, livet är på flera sätt så bra så jag knappt kan tro det är sant.
 
tänker på hur mycket bättre jag mår nu trots allt detta. tänker på att jag inte är sjuk, att jag inte är deprimerad utan har bara fastnat lite på vägen. precis som alla människor gör ibland, man är inte alltid på topp. tänker på att jag äntligen accepterat just det, tänker på att jag öppnade upp mig och berättade allt vad jag gått igenom till honom utan en minsta gnutta oro eller ånger inom mig efteråt. tänker på att han gjorde det omöjliga, fick mig att våga tro på kärlek ännu gång. tänker på min familj, alla vackra vänner. tänker på att det är två år och tre månader sen jag försökte ta mitt liv, tänker på att det nu är ett år sen jag senast skadade mig själv - jag har varit ett år skadefri och jag ska fortsätta kämpa emot viljan i ännu ett år och sen ett till och ett till. tänker på att det också är ett år sen jag blev fri, ett år sen såren började hela och fortsätter hela för varje dag som går.
 
jag tänker nog för mycket, tänker jag sen.
kärlek natalie.

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)


URL/Bloggadress:


Kommentar:



RSS 2.0